En ny studie visar hur företag inom livsmedelssektorn utvecklar affärsmodeller baserade på restflöden, och vilka hinder och möjligheter som påverkar deras bidrag till en cirkulär omställning. Rapporten bygger på intervjuer med företag och intermediärer i Sverige och analyserar samspelet mellan innovativa nischaktörer och etablerade strukturer i den linjära ekonomin.
Resultaten visar att företag som helt baserar sina affärsmodeller på restflöden ofta är små, värderingsdrivna aktörer med hög flexibilitet och starkt engagemang. Samtidigt begränsas deras utveckling av kapitalbrist, marknadsbarriärer och institutionella inlåsningar som försvårar uppskalning.
Studien pekar också på flera viktiga möjliggörare. Intermediärer som kluster, inkubatorer och universitet spelar en central roll genom att skapa nätverk, stärka legitimitet och erbjuda test- och utvecklingsmiljöer. Samverkan och gemensamt lärande framstår därmed som en strategisk kärna i cirkulära affärsmodeller.
Rapportens slutsats är att en omställning mot en cirkulär ekonomi i livsmedelssystemet kräver nya former av samarbete, långsiktiga stödstrukturer och incitament som gynnar användning av restflöden. Först genom ett samordnat arbete mellan företag, intermediärer och policyaktörer kan cirkulära lösningar få genomslag i större skala.
